Konstruktionen i skala 1:10 av kvarnen
på Karmen Kynna, Lekvattnet.
Under seminariet i München fick jag idén att skriva, och göra min konstruktion, om den bäckkvarn som står uppställd på Lekvattnets Hembygdsgård. Jag valde att göra min modell i skala 1:10 för att kunna ta den med och flytta den runt om det skulle behövas.
Byggnadstekniken är knuttimring och är utförd enligt gammal teknik med dymlingar i varje stockvarv. Jag har haft stor fördel av att kunna använda Stjerneskolans slöjdsal på Byggprogrammet. Som snickare har jag även fått lära mej att knuttimra och har praktiserat det under flera år när vi jobbade åt Värmlands museum, och renoverade gamla finngårdar på Finnskogen.

Inredningen är näst intill identisk med den som finns i kvarnen på Karmen Kynna

 

  1. Gångjärn av trä som gör att Vian kan dras åt sidan för att Skömmet skall kunna öppnas.
  2. Vian där man häller i mälden/säden.
  3. Skakpinnen som går genom Skakskon och genom ett hål i Skömme, ner på stenen. Skakpinnen är för att röra Skakskon fram och tillbaka.
  4. Skakskon rör sig hela tiden och skakar fram mälden, som faller ner i ögat på översta malstenen.
  5. Skömme samlar upp mjölet efter malningen. Sedan lyfter man upp Skymmet och sopar ner de mjöl som inte fallit ner i Mjölsåa.
  6. Mjölsåa som samlar upp det malda mjölet.

  1. Vattenränna från dammen.
  2. Kvarnskallen / Hjulkuggen som består av Horisontellt vattenhjul och stocken som går vertikalt upp och är infäst i övre malstenen.
  3. Lätteverket manövrerar man inifrån kvarnhuset. Det går till så att man lyfter på hjulkubben med lätteverket och lättar eller ökar trycket på övre malstenen.

Denna hävstång är på båda bilderna streckad. Bilden här till vänster är tagen bakifrån kvarnen och pilarna visar hur man inifrån huset kunde lyfta eller sänka kvarnskallen och därmed också förändra övre stenens tryck. Här kan man också se hur skovelbladen är vinklade för att vattnet från vattenrännan skall träffa i 90 graders vinkel och ge bästa effekt. Konstruktionen är isärtagbar för att bättre kunna användas i förevisningssyfte. Dom olika namnen på delarna i kvarnen har jag fått av mina intervjuer med nämnda personer. Namnen på delarna kan variera lite beroende på vem man talar med
Konstruktionen är gjord efter besök på Karmen Kynna där jag fotograferat och skissat upp hur kvarnen är gjord. Det som jag inte har med av utrymmesskäl är dammen/dammarna, som samlar upp och förser kvarnen med vatten genom rännan och ner på vattenhjulet.

Som byggare har denna utforskning, av hur en kvarn är uppbyggd och hur alla delar i systemet passar in, varit otroligt lärorikt, roligt och intressant. Jag har dessutom kommit i kontakt med andra människor som gillar kvarnar och försöker bevara dem. Bland dem kan jag nämna två bröder från Norge som håller på att bygga eller återskapa en kvarn i Agnåa i Brandval. Dom har varit hem till mej på besök och vi har utbytt tankar runt våra kvarnar och jag är inbjuden till dem när dom skall premiärköra kvarnen de bygger. Sedan kan också nämnas att jag varit "kvarnkonsult" i ett projekt7 som pågår i Björkaholm i Ransbysätter. Jag blev konsulterad som kunnig i stombyggnaden. Den kvarnen är större och drivs av vertikalt vattenhjul. Det är också ett mycket intressant objekt som skall renoveras. Denna kvarn har stått orörd sedan mitten av 60-talet och är helt intakt sedan mjölnaren stängde dörren och slutade mala. Den är avsamma storleken som kvarnen jag beskrivit i Gustavsdal, och hade också den 3 stenar. På bilden intill, som är från Björkaholmskvarnen, kan man se hur en sädesrost såg ut. Den var vedeldad och med fläkt, som rörde om i säden. Fläkten var här remdriven och man kunde genom att öppna en lucka få säden ut i ett kar där den fick kallna.

Något som slog mej när jag gick där var hur stor brandrisken måste ha varit. Det var inte bara det att man eldade inne i kvarnen för att rosta säden, utan tittade man på hur elektriciteten var dragen så kan man bara tänka sej hur farligt det varit när alla stenarna malde och mjöldammet gjorde att det var vitt i hela kvarnhuset. När vi gick runt och inspekterade kvarnen kunde man se på stockarna i taket att det hade varit brand i huset. Vill man se denna kvarn med damm så åker man några kilometer österut ifrån Lysvik. Här finns också ett kraftverk i drift och en såg som skall sättas i drift inom det snaraste.

Denna utvikning från Lekvattnets kvarnar gör jag för att jag tror att kvarnen i Björkaholm kan illustrera hur Gustavsdalskvarnen en gång hade sett ut om man gått in i den. Kapaciteten på de bägge kvarnarna kunde nog ha varit ungefär den samma om man ser till antal stenar som i bägge fallen var 3 par. Kvarnrätten till Björkaholmskvarnen lär dock vara äldre, redan på från tidigt 1600 tal7.