Harry Martinsson sade en gång om Selma Lagerlöf och Gustav Fröding, att diktare blir med tiden landskap,
och så är det med Axel Fritiofsson "Jonas i Lia är Lekvattnet".
Hans dikter speglar sig i tjärnarna och orden syns mot hösthimlen,
och ingenstans är hans dikter så närvarande som vid tjärnen Sarklamp.

Axel turnerade runt som "Jonas i Lia".
Maskerad med lösskägg och gamla kläder berättade han dråpliga historier, spelade enmansteater och spelade på fiol.

Så här skrev Jonas en gång. "Jag lyckas få in någon bygdemålshistoria och dikt i K-T, som jag får några kronor för, som ett tillskott till den magra skogsförtjänsten. Jag gör det mest för 'att glömma att jag själv finnes till'. För att inte ensamheten ska ta kål på mig."

Hans diktning har tonsatts av trubaduren Björn Sandborgh från Östmark.

Dikter

Senast uppdaterad:2010-06-03
Ansvarig:Webbmastern