JÄ LIGGER Å GRONNER

Jä ligger å grônner på sâmmer å mygg
nä sola den steker en ligger på rygg.

En går opp i berga å sjonger i durer
å abbôr i tjärner försöker å lurer.
Mä spö å mä mask,
en tar sej en kask.

För hôss dä ä se försvinner bekymmer,
en tetter i flaska hô mycke den rymmer,
å tar sege en te
en blir litt på sne.

En skryter hô store fesker en fanger,
da kanske bli länger å, mange ganger.
Nä sen en drar sej hem mella berger.
en hôvont har, ser regnbågens färger,
en piner sin skrôtt,
dä va ittna gott.

Nils Larsson