Kojklands viltvårdsområde

HISTORIK

Jakt och fiske har alltid varit en naturlig del av livet i trakterna runt Lekvattnet. Bra jaktmarker har alltid varit ett känt begrepp för denna del av Värmland.

När det gäller älgen som idag är det mest betydelsefulla viltet vet vi att tillgången vid förra sekelskiftet var mycket dålig, men vi vet att det jagades älg även på den tiden. Småviltsjakten var väl då som nu i första hand skogsfågel och hare, lite extra inkomster kunde man få från räv och ekorrskinn.

Folket på Kvarntorp och Kissalamp var kända jägare. Mattes ve Kissalamp hade många söner som blev intresserade jägare, bland dom sonen Hjalmar som blev Kojklands första jaktledare när jaktvårdsområdet bildades.

Rune Magnusson berättar om sin första älgjakt 1937, då bestod jaktlaget av 7 man. Det var bröderna från Kissalamp; Hjalmar, Birger, Oskar och Gotthard, Karl och Rune Magnusson Björkåsen, samt Bror Andersson Kronhalla.
Hjalmar hade frågat markägare och fått deras samtycke. Jakten gick till så att jaktlaget gick runt området och letade spår. Man startade med att gå söderut, rundade Kroksjön och tillbaka till Björkåsen på förmiddagen, efter lite förtäring fortsatte färden norrut där man gick runt Kojkland och tillbaka. Man hittade inga spår, den vandringen blev resultatlös för Kissalamps jaktlag som man då kallades.

På 50-talet blev jakten mer reglerad, och jägarna mer organiserade och Kojklands jvo bildades. Den 1/7 1958 registrerades Kojklands jaktvårdsområde första gången hos Länsstyrelsen.

Efter kriget började älgstammen sakta öka, trots ökad avskjutning fortsatte tillväxten, och på 70-talet hade den blivit allt för stor. 1984 hade t ex området en licens på 64 älgar. Idag är älgstammen i balans och nere på en acceptabel nivå.

Det är många frivilliga insatser som gör att en förening fungerar. När det gäller Kojkland är det några som man särskilt tänker på.

                                               Ordf. Kjell-Åke Eriksson